Mathilda Weihager

Mina nya favorit sandaler, lagom till Bahamas kom de nya Michaela sandalerna och jag fullkomligt älskar dem! Varvade mellan de beiga och de svarta under hela resan, vill bara att våren och sommaren ska komma när jag tittar på dem. Det är fina Forni som har designat dem för Flattered och jag måste säga att hon har prickat in alla rätt för hur en elegant sandal ska se ut i mina ögon. Nu ligger dem fint nerpackade och väntar på att värmen ska komma till Sverige – den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

/ Michaela – Flattered /

Torkat tårarna hela kvällen, tänkt på min älskade pappa och tittat på cancergalan. Så många som går bort i cancer varje år, så många som förlorar sina nära och kära – fuck cancer! Jag är evigt tacksam att man pappa klarade sig men jag minns samtalet som det var igår. För drygt 2 år sedan var jag på gymet och körde mitt vanliga morgonpass när jag såg att pappa ringde, släppte hantlarna och sprang ut med en klump i magen. Jag var livrädd innan jag svarade för att höra min pappa säga vad provsvaren visade. När jag hörde han säga orden – jag har fått cancer, trodde jag att jag skulle falla ihop. Hittade inte många ord under det smärtfyllda samtalet men fick fram ”jag älskar dig”. Samtalet blev kort och tårarna kom, blev så arg att jag slog rakt in ett träd och skrek rakt ut! Inte nu, inte nu, inte min pappa. Där och då kunde jag inte annat än tänka nu ska jag vara stark, lika stark som min pappa har uppfostrat mig att vara! Min pappa har gett mig skinn på näsan och lärt mig att alltid vara positiv, stå rakryggad och aldrig ge upp och det var det som fick mig att enbart tänka – han ska överleva, han ska följa mig till altaret, han ska få se sina barnbarn och leva med mig många år till. Där och då blev min familj tillsammans starkare än någonsin, ömheten växte och vi sammansvetsades på ett nytt sätt. Tillsammans klarade vi det och när jag nu sitter här hemma och torkar tårarna, tittar på cancergalan och vet att min pappa just nu är i Sydafrika och gör det han älskar mest – spelar golf. Kan jag inget annat än vara glad och evigt tacksam att min pappa klarade sig. Och fler ska klara sig, fler måste bidra och kämpa mot cancern! Tillsammans kan vi göra stor skillnad.

Ingen ska behöva förlora någon nära i för tidig ålder, vi alla borde bidra till cancerfonden. Så lite kan göra så stor skillnad <3

Pappa –  du är den starkaste jag vet jag, du är min hjälte. Jag älskar dig!

Drömmen om att få bada med grisar, besöka Staniel Cay och simma med hajar är nu avklarad! Har drömt om detta besök i flera år. Att få avsluta 2017 på denna paradis ö, pricka av några drömmar och få koppla av med tårna i sanden kan ha varit det bästa som hänt på hela året. Bahamas i sig var fantastiskt men denna dagen var den bästa, jag var som ett barn på julafton från morgon till kväll – bästa julklappen jag kunde tänka mig! Total lycka över att äntligen få träffa de omtalade grisarna, innan resan sa jag att jag skulle pussa på dem med det tog jag tillbaka ganska snabbt när vi kom i land haha. Dem var väldigt mycket större och hetsigare än jag trott. Men hajarna var desto sötare, det var höjdpunkten på dagen. Kunde inte sluta fota dem och ville inte åka där ifrån. Njöt av ö-livet till fullo och åkte tillbaka till Nassau med ett minne rikare.

Dem små grisarna var så söta, tillslut vågade jag till och med klappa dem.

De största vägra dock runt 300 kg och var ganska obehagliga, tydligen skulle man hålla handen framför dem om man inte ville att dem skulle närma sig. Fungerade ganska bra som ni ser haha!

Matade dem med morötter, dem kom springande som galningar när man viftade med maten.

Sen kom stingrockorna lagom tills jag hade hoppat upp på båten igen.

Naturen <3

Efter piggbeach åkte vi vidare till Staniel Cay för en lunch. Önskar så att vi stannat där någon natt. Magisk liten ö!

Efter lunchen åkte vi vidare för att bada med hajarna – tog en paus och bara njöt av ö livet ett tag.

Hur söta är dem inte?!

Lite läskigt att simma med dem men kunde inte åka hem utan att ha gjort det så det var bara att hoppa i. När man klappade dem var det som att dra handen på sandpapper, inte lika mysigt att ha dem simmandes runt benen.

Så vackert!

Jag och mitt hjärta! Vad skulle gjort utan denna lilla stjärna…

Om ni får möjligheter att åka, ÅK! Det var första men inte sista gången jag åkte till Exuma <3

God morgon! Nu är vi tillbaka i Stockholm och det kalla vädret, hade nästan hunnit glömma hur ruggigt väder det kan vara hemma. Vi landade igår eftermiddag, höll mig vaken i 30 timmar för att försöka vända dygnet. Kom hem utan väska, har aldrig hänt men nån gång ska vara den första! Men så typiskt att det ska hända när helgen är påväg. När klockan blev 8 igår kväll hade jag somnat 3 gånger, sittandes med en kopp te i soffan haha så jag gav upp och gick och la mig. Vaknade upp utvilad och pigg men med en viss separationsångest, alltid samma visa när man rest länge med vänner. Sitter nu och väntar på att min väska ska komma så jag kan packa upp och börja tvätta, fixar bilder och dricker svenskt kaffe! Kommer snart upp ett långt härligt inlägg om hela resan och massa tips!

Denna bild! Så mycket skratt och kärlek, ångrar att jag och Joanna inte köpte kepsen på Staniel Cay haha så ful men så roligt minne! Älskar denna solstråle – bästa ressällskapet <3

/ Klänning – For Love & Lemons Skor – Gucci Solglasögon – Le specs /