Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Casa la Concha, min egna resa och minne för livet.

Casa la Concha – en liten idyll som för alltid kommer ha en liten del i mitt hjärta. Som ni vet så tog jag en välbehövlig paus från bloggen ett tag och åkte till Skåne och sen vidare till Spanien. Med en enkelbiljett i handen gick jag på planet i Köpenhamn och hade ingen aning hur länge jag skulle bli borta. Min första resa på egen hand, jag har rest själv en hel del genom åren jag bodde utomlands men jag hade aldrig tidigare åkt på semester helt själv. En ny utmaning och en stor prövning tanken på var i livet jag var. Hur som helst så bokade jag en biljett och 48 timmar senaste satt jag på flyget mot Malaga och hade då, fortfarande inte bokat hela min vistelse och jag kan säga att innan jag hittade Casa la Concha åkte jag runt mellan ett flertal olika hotel innan jag kände att jag hittade rätt – lugnet och ett hotel jag kände mig trygg på. Jag åkte för att vara själv, vila och tänka vilket gjorde att de flesta hotellen i Marbella inte passade in på min resa. Jag var minst sagt totalt vilsen innan jag hittade detta underbara lilla hotel uppe vid berget Concha.

Resan blev ca 3 veckor lång och väldigt upp och ner, ena dagen var jag så arg över mitt öde (om man så fint får kalla det så) att jag skrek i kudden för att ingen skulle höra och nästa dag tackade jag någon där uppe för livet och för att jag nu kunde blicka framåt och bara fokusera på mig själv. En mänsklig berg och dalbana som fortfarande går upp och ner om jag ska vara helt ärlig, det kommer ta tid att hitta tillbaka till mig själv igen även om att det känns som att jag nu är på rätt väg. Det senaste året känns lite som ett vakum, som jag minns varit fyllt med blandade känslor. Varvats mellan obeskrivlig lycka ena dagen och nästa dag fylld av smärta, panik, ängslan, frustration och osäkerhet. Utanpå såg jag nog mest glad ut, men inuti kände jag mig mer som ett tomt skal. Jag hade ett stort sorgarbete framför mig och det gjorde jag bäst själv i total isolering, så resan gjorde mig gott trots alla känslor som stormade upp och alla tankar som snurrade runt. Att ensam möta den riktiga sanningen var inte lätt men nödvändig,  jag var tvungen att titta i backspegeln trots smärtan och liter av tårar det gav så hade jag inget val för att kunna skilja på verkligheten och den totala manipulation jag blivit utsatt för. Efter nästan 3 veckor med mig själv och distans från allt, utan att bli påverkad ut av någon och bara försöka se dagen för vad den var kände jag att jag på något sätt kunde komma hem igen och starta om. Även om att jag visste att resan skulle bli lång så hade jag hunnit återhämta mig en hel del under dessa veckorna, jag kände mig utvilad och så redo som jag kunde för att komma tillbaka och starta om mitt liv på nytt.

Casa la Concha var helt enkelt det perfekta lilla stället att vila upp sig på. Hotellet består av ett stort hus med ett par rum och i trädgården finns det några hus i olika storlekar. Jag hyrde ett litet hus med egna uteplatser och ingång, lite som att hyra ett litet sommarhus på en stor gård. Kvinnan som ägde hotellet var en helt fantastiks, en riktig power woman som hade mycket historia att berätta om både gården och sina egna livsöden, minst sagt en mycket inspirerande kvinna. När man kliver in på hotellet möts man av ett lugn och en välkomnade känsla och bara efter ett par minuter känner man sig som hemma. Inredningen och inspirationen hade hon hämtat från en rad olika platser och länder, inget var perfekt och det gjorde att känslan på hela hotellet andades avslappning och inga måsten. Det kan jag säga var precis vad jag behövde, känna att jag bara kunde vara, låta vattenglaset stå framme, slänga handduken på golvet eller bara slippa tänka tanken på att allt skulle vara i största perfektion. Min totalt krampande kropp började slappna av och jag kunde nästan känna hur en stor tung ryggsäck sakta men säkert gled ner från mina axlar. För mig blev hotellet lite av ett reatreat men självklart kan man checka in som på ett vanligt hotel. För er som fått lite inspiration av att resa själv och inte riktigt vet var ni ska åka kan jag hjärtligt rekommendera Casa la Concha och speciellt om ni är ute efter en resa för att koppla av och bara vara, då lovar jag er att ni inte kommer bli besvikna. Ni hittar mer information här – Casa la Concha

Jag hade ingen kamera med mig på resan men jag tog en hel del mobilbilder som jag kan dela med mig av. Ingången till hotellet – älskar alla färgglada detaljer och den knasiga mixen.

Jag förälskade mig i varje litet hörn, från alla konstiga trä skulpturer till hotellets egna lilla hund.

Här spenderade jag många eftermiddagar med mig själv, läste en bok eller bara vilade medans jag lyssnade på fåglarna.

Inredningen var precis i min smak, exakt så här skulle mitt egna Spanska sommarhus inredas.

Min favorit plats på hela hotellet, hur vackert är inte frukostdelen?!

Här spenderade jag säkert två timmar varje morgon. Jag gick upp tidigt i början av resan men för varje dag som gick sov jag lite längre och längre och tillslut kom jag ner i varv såpass att jag inte ens tittade på klockan.

Lilla köket, så gulligt!

Mitt bord, samma bord varje dag haha kände mig lite som pensionärerna på resorts där man får flytta sig för att man råkat ta ett bord dom tvunget skulle sitta på. Hotellet är litet så man behöver inte direkt slåss om platserna, mitt lilla bord stod alltid ledigt och väntade.

Det fanns så många olika så avslappnings hörnor och jag tror nog att jag hann testa de flesta..

Efter ett par dagar svirade jag om från långa trikå klänningar till något lite mer uppklätt för att ge mig ut på middag, det bästa med att gå på resturang själv är att man oftast får det bästa bordet och den bästa tänkbara servicen.

Utsikten var så vacker, var du än gick såg man det vackra berget i bakgrunden.

Min skrivhörna, här spenderades många timmar och kvällar.

Kunde inte få nog av ljusinsläppet i detta rummet, så fint med fönsterpartierna som gjorde att hela rummet glittrade av ljuset som släpptes in.

I sin enkelhet. Alla rum och hus hade sin egen stil och inredning, var inte inne i alla rum men de rummen jag såg var alla fina på sitt sätt.

Jag hade två olika uteplatser, en med sol och en med skugga och tak. Blir nästan rörd när jag ser bilderna, ligger så mycket känslor och tankar bakom alla dessa olika viloplatser.

När jag låg här om dagarna kändes det mer som att jag låg på en liten träbänk i Thailand eller Bali.

Hotellets egna trädgårdsland. Som en liten dröm för mig som älskar att odla och laga mat! Då jag bodde på hotellet lite längre än andra fick jag tillgång till köket, så fint av ägaren – hon fick verkligen mig att känna mig som hemma.

Något av det bästa – från morgon till kväll kvitterade dessa fåglarna och det var det ända och kanske någon vindpust man hörde för man låg och sola vid poolen.

Jag levde i kaftaner, långa trikåklänningar, inget smink och håret levde sitt eget liv.

Förutom de dagarna jag tog mig ut för att äta eller som här – fira min födelsedag på Marbella club hotell. Jag blir rörd igen när jag tänker på att en av mina äldsta och bästa vänner kom ner, firade min födelsedag och gjorde mig sällskap i ett par dagar.

Jag hoppas att jag inspirerat er till att åka på en ”egenresa”. Jag förstod att ni var många som funderat i dessa banor efter alla era kommentarer på Instagram. Oavsett var ni är i livet tycker jag absolut att ni ska åka, att resa själv ger dig ett annat perspektiv på resan och om inte har du gjort något för dig själv. Njuta av att vara helt själv under en längre period kan ibland vara svårt men när man inser vad det ger en och vilket avkoppling man når tror jag att det skulle vara bra för alla att spendera lite mer tid med sig själva. I mitt fall tror jag att jag borde gjort denna resan tidigare i livet men bättre sent än aldrig. Jag kommer definitivt åka tillbaka till Casa la Concha, kanske redan till hösten om jag finner tillfälle <3

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
16kommentarer
  • Så fint att du delar din resa, du är modig att våga ge dig iväg själv med så mycket känslor du beskriver.
    Hoppas du hittar ny energi att gå vidare i det som varit o lämna det jobbiga bakom . Du har många fina vänner det vet jag ( följer några på instagram ) vet ju såklart inte vad Du går igenom men att dela med sig av sin sorg och svaga sida är otroligt stärkande o visar att du bestämt dig för att övervinna det tuffa ! All kärlek t dig 😘☀️

    Annelie 2019-09-05 18:36:20
    Svara
  • Låter som att du blev överkörd av livet eller snarare av någon i ditt liv. Hoppas allt går åt rätt håll och att du mår bättre.

    Annika 2019-09-04 15:53:17
    Svara
  • Tack gör att du delar med dig. Der låter som ett väldigt fridfullt ställt 🙂 funderar själv pp att göra en ensamresa i höst och detta var bra inspiration!
    Kram

    Ingrid 2019-08-31 09:15:27
    Svara
  • Styrkekramar till dig. Att dela med dig av vad du går igenom är så viktigt och fint av dig. Du kommer hjälpa väldigt många! Ta den tid du behöver 💕

    Olivia 2019-08-30 23:19:17
    Svara
  • vilket paradis!!

    Klara 2019-08-30 20:17:42 http://st.rich-port.se
    Svara
  • Fantastiskt att se att du är tillbaka, Matilda! Oavsett vad som du har varit med om så är jag glad att det går åt rätt håll för dig! Ta din tid och känn ingen stress! Ser redan fram emot nästa inlägg 🙂

    Magdalena 2019-08-30 09:14:45
    Svara
  • Wonderful post, thank you so much!

    super smash flash 2 2019-08-29 04:24:31 https://supersmashflash2.co
    Svara
  • Roligt att du börjat blogga igen och mår bättre. Var är den snygga väskan med nitar köpt som flimrar förbi på din instastory? 🙂

    Sophia 2019-08-28 17:49:29
    Svara
  • Åh vad härlig att du är tillbaka igen, saknat din blogg. Starkt av dig att göra en resa på egen hand. Förstår att du går igenom en tuff tid, så viktigt att våga visa det som influenser. Livet är upp och ner, och allt vi går igenom ger oss nya insikter. Var rädd om dig! Ge oss lite inredning när du känner för det. Älskar din stil!
    kram

    Helene 2019-08-28 17:30:30
    Svara
  • Oktober är bra månad att vara där nere, fortfarande varmt och ljuset är magiskt. Förstår att du går/gått igenom ngt tufft hoppas att du vågar öppna dig och berätta för oss alla ❤️

    Malin 2019-08-27 21:16:18
    Svara
  • Vad härligt att du är tillbaka, och vilken fin resa du varit på <3

    Madde 2019-08-27 09:33:14
    Svara

senaste från Mode

Mathilda Weihagers webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!