Jag vill bara tacka er alla för era fina kommentarer här men framförallt på DM. Så tacksam för att ni bemöter mina känslor och jag är glad att jag kan inspirera och hjälpa andra genom att öppna upp mig och berätta att livet inte alltid ser ut som i flödet. Era kommentarer gör det lättare för mig att öppna upp och sakta men säkert kommer jag skriva mer om min situation, dåtid och nutid. Dåtid kräver lite extra tid och mod men den tiden kommer.

Tillsammans är man mindre ensam – ensam är inte alltid stark och jag tror på att öppna upp sig och berätta när man går igenom eller gått igenom något som ärrat, sårat eller bara är jobbigt. Det gör det lättare att bemöta, resa sig eller ta sig ur i tid. Min tystnad ledde mig in i en mardröm jag inte kunde se skulle komma. Det gick snabbt och för varje dag som gick suddades verkligheten ut en liten bit för bit, tills den dagen det rann ur mig som ett översvämmat badkar av trötthet och förtvivlan. Jag önskar ingen samma öde och därför väljer jag att inte vara tyst.

Nu tid – just nu försöker jag att ta mig framåt genom träning, vila, vänner, familj och trauma bearbetning. Mina dagar är upp och ner och jag gör så mycket jag känner att jag klara av och orkar. Jag är inte jätte bra på att stanna upp och känna efter men det har satt sina spår och det känns i hela kroppen. Just nu går jag igenom ett sorgarbete som tär otroligt mycket på mig och mitt mående, jag går upp och ner från glad till ledsen på några timmar och försöker att göra saker som gör mig glad och vara omringad av vänner som stöttar hjälper mig och ger mig styrka.

Men vissa dagar är såklart lättare än andra och jag kan säga att jag längtar tills den dagen jag är stark nog att titta i bakspegeln och tänka – jag klarade det, detta gjorde mig starkare och ingen, ingen ska någonsin få behandla mig illa igen!

Denna bild fick jag av en okänd kvinna på DM – TACK, den kommer jag bära med mig som en bild i huvudet hela vägen in i mål, mitt egna livsmål mot lycka och läkning. Upprättelse för mig själv och för alla andra där ute som jag kan göra en röst hörd för.